Åtminstone sedan mitten av 1600-talet finns belägg för att gruvdrift bedrivits i området. År 1768 var första gången Blötbergets gruvor omnämndes i en bergmästarrelation. Gruvan beskrevs då enligt följande: "Blötbergsgrufvan är 4 famnar och 11 qvarter djup, 6 famnar och 4 qvarter lång, 2 famnar och 1 qvarter bred samt att därur brutits 275 lass qwickstensmalm". Malmen från Blötberget gick huvudsakligen till Gonäs och Björnhyttan för vidare förädling. Namnet Blötberget beror på malmens beskaffenhet; förledet betyder mjuk och efterledet berg betyder här malmförande berggrund. Först under 1800-talet kom järnmalmsbrytningen i Blötbergsfältet igång i större omfattning. Fältet, beläget på ca 187 meters höjd över havet, sträcker sig i öst-västlig riktning mellan sjön Glaningen i väster och Gonäsån i öster. Öppnandet av Frövi-Ludvika järnväg 1874 innebar större avsättningsmöjligheter.
Blötbergets gruva var dagens plats tisdag den 4:e oktober 2021. Dagen innan var Aitik koppargruva dagens plats, dagen efter var det Copiapó.